Våra kurser i Lagstiftning

Pris per kursdag 7600:- SEK exkl. moms

I kursavgiften ingår kursmaterial, lunch och fika.

Har du frågor angående kursena kontakta vår kursansvarige

Egenkontroll inklusive löpande rapportering och miljöprövning, 1 dag

För dig som driver en förbränningsanläggning regleras verksamheten till stor del av egenkontrollen och anläggningens miljötillstånd. För den verksamhet som är tillståndspliktig är miljötillståndet grundförutsättningen för att verksamheten över huvud taget ska få utövas, men tillståndet medför även begränsningar och förhållningsregler. En anmälningspliktig verksamhet styrs på motsvarande sätt av ett beslut med försiktighetsmått. Egenkontrollförordningen ställer krav på att den som driver en anläggning har kunskap om hur verksamheten påverkar den omgivande miljön. Den ställer även krav på att verksamheten regelbundet följs upp och att åtgärder vidtas både vid akut behov och i förebyggande syfte.

Det finns följaktligen många olika krav att rätta sig efter, men du som verksamhetsutövare kan också ställa krav, exempelvis på tillsynsmyndighet, besiktningsmän och externa mätfirmor.

Den här kursen riktar sig till alla som på ett eller annat sätt arbetar med egenkontroll, rapportering och miljöprövning på en anläggning. Eller till dig som vill veta mer om vad detta innebär.

Ur kursinnehållet

Egenkontroll

  • Vad säger egenkontrollförordningen?
  • Vilka skyldigheter har jag som verksamhetsutövare?
  • Vilken hjälp har jag rätt att kräva? och från vem?
  • Ansvarsfördelning
  • Rutiner och journalföring
  • Hantering och förteckning av kemikalier
  • Avvikelserapportering
  • Riskanalyser
  • Periodisk besiktning
  • Villkorsmätning
  • Tillsynsbesök

Miljöprövning

  • Tillståndsplikt kontra anmälningsplikt
  • Miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251)
  • När är det aktuellt att söka nytt tillstånd?
  • Vad ingår i en tillståndsansökan och hur går man till väga?
  • Begränsningar och villkor i miljötillstånd
  • Varför skrivs villkor på olika sätt och hur ska jag arbeta för att efterleva dem?
  • Vad är ett begränsningsvärde och vad händer om det överskrids?

Årlig rapportering

  • Miljörapport
  • Kväveoxidavgift
  • Handel med utsläppsrätter
  • Hållbarhetskriterier för
  • flytande biobränslen

Praktisk tillämpning av Industriemissionsdirektivet,
inklusive SFS 2013:252/253 och BAT, 1 dag

Vi har sedan många år tillbaka erbjudit en kurs om gällande lagstiftning för stora förbränningsanläggningar och förbränning av avfall. Men som ni alla vet så blir kravbilden för förbränningsanläggningar allt mer komplex och just nu är det införandet av BAT-slutsatser som är det hetaste samtalsämnet. Så nu vidgar vi vyerna och förhåller oss istället till hela Industriemissionsdirektivet och alla specifika tillämpningar det innebär för just förbränningsanläggningar.

Denna kurs passar dig som vill förstå kraven från IED samt hur de ska appliceras på just din anläggning. Vi kommer att gå igenom vad de olika förordningarna och bestämmelserna inom IED innehåller för krav samt hur de förhåller sig till varandra. Kursen är anpassad för såväl verksamhetsutövare som tillsynspersoner och passar lika bra oavsett om du arbetar på en förbränningsanläggning, ett sågverk eller inom papper och massa.

Ur kursinnehållet

Bakgrund till Industriemissionsdirektivet (IED)

  • Vad är IED?
  • För vem gäller IED och hur tungt väger det?
  • Författningar som kommer ur IED

Förordning 2013:252 om stora förbränningsanläggningar

  • Tillämpningsområde
  • Skorstensregeln och anläggningsavgränsning
  • Enskilda produktionsenheter <15 MW
  • Krav på emissionsmätning
  • Fastställande och uppföljning av begränsningsvärden inkl. start- och stopperioder
  • Ogiltiga mätvärden
  • Driftstörning/haveri reningsutrustnin
  • Redovisning och rapportering

Förordning 2013:253 om förbränning av avfall

  • Tillämpningsområde
  • Skillnaden mellan samförbränning och avfallsförbränning
  • Krav på emissionsmätning (luft och vatten)
  • Fastställande och uppföljning av begränsningsvärden inkl. start- och stopperioder
  • Blandningsberäkning
  • Ogiltiga mätvärden
  • Driftstörning/haveri reningsutrustning
  • Redovisning och rapportering

Industriutsläppsförordningen 2013:250

  • Allmänt om industriutsläppsverksamheter
  • Huvud- och sidoslutsatser
  • Slutsatser med respektive utan utsläppsvärden
  • Dispenser, alternativvärden, anpassade villkor
  • Tillståndsgiven kontra verklig kapacitet, t.ex. vid nedklassning av en panna
  • Statusrapporter

Specifika BAT-slutsatser

  • Tillämpningsområden för publicerade
    slutsatser
  • Specifika BAT-AEL och tillämpning av dessa

Mätvärdeshantering och kvalitetssäkring av AMS,
enligt SS- EN 14181 och NFS 2016:13, 1 dag

Till skillnad mot hur det var förr, när alla utsläppskontroller genomfördes av extern part, går vi nu allt mer mot att verksamhetsutövaren själv får förtroendet att inneha mätutrustning för att kontrollera sina utsläpp kontinuerligt. Men med detta förtroende följer även krav på precision och tillgänglighet för den egna utrustningen, vilket i sin tur kräver en väl utarbetad plan för skötsel, underhåll och kalibrering.
Under denna kursdag för vi en diskussion kring vad som generellt är viktigt att tänka på vid mätvärdeshantering samt skötsel och underhåll av mätutrustning. Mer specifikt går vi in på vad NFS 2016:13 och SS-EN 14181:2014 ställer för krav på återkommande kontroller och kalibrering. Målet med dagen är att du som kursdeltagare ska få verktygen för att sköta om din mätutrustning på bästa sätt samt kunskap om hur krav enligt respektive författning uppfylls och hur kraven kan hanteras i förhållande till varandra.

Ur kursinnehållet

Allmänt om instrumentskötsel

  • Välfungerande instrument är en förutsättning för uppföljning och optimering av en process
  • Lär känna ditt instrument!
  • Vikten av rutiner och planering

Återkommande kontroll enligt NFS 2016:13

  • Skärpta krav vid övergång från NFS 2004.6 till NFS 2016:13
  • Månadsvis kontroll av noll- och referenspunkt
  • Fastställande av referensgashalt
  • Återkommande funktionskontroll inkl. linjäritetstest

Kvalitetssäkring enligt SS-EN 14181:2014

  • QAL2/AST
  • Parallellmätningar
  • Funktionskontroll inkl. linjäritetstest
  • QAL3
  • CUSUM

Mätvärdeshantering

  • Enheter och omvandlingar
  • Medelvärdesbildning
  • Normalisering och validering

Effektiv uppföljning och rapportering inom EU ETS och HBK , 1 dag

Många av er som är våra kunder är sedan länge tillståndspliktiga inom EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) och nu även i ökande omfattning rapporteringsskyldiga för hållbara bränslen enligt hållbarhetslagen (HBK). De två regelverken EU ETS och HBK är starkt sammanflätade, i alla fall för er aktörer som träffas av båda.

Vi erbjuder därför en utbildningsdag då vi hjälper er att reda ut begreppen och vad ni behöver göra för att navigera inom dessa regelverk på ett smidigt sätt.

Vi inleder med att beskriva övergripande hur respektive regelverk är uppbyggt, samt vilka skillnader och gemensamma nämnare det finns mellan de två. 

OBS! Mycket matnyttigt kommer avhandlas även för er som endast träffas av det ena regelverket.

Ur kursinnehållet

Gemensam inledning 

  • Relevant lagstiftning 
  • Övergripande syften med de två regelverken 
  • Samverkan mellan regelverken
  • Motsättningar mellan regelverken 

Fokus EU ETS 

  • Grundläggande begrepp inom EU ETS 
  • Tvingande tillståndsplikt och frivillig tilldelning 
  • Övervakningsplan (ÖP) och övervakningsmetodplan (ÖMP) 
  • Aktivitetsdata och beräkningsfaktorer 
  • Riskbedömningar och mätosäkerheter 
  • Kravet på ständig förbättring 
  • Rapporteringsprocessen inklusive extern verifiering

Fokus HBK 

  • Grundläggande begrepp inom HBK 
  • Tvingande respektive frivillig rapporteringsskyldighet 
  • Kontrollsystem och hållbarhetsbesked inklusive oberoende granskning 
  • Vikten av strikta överenskommelser och spårbarhet 
  • Massbalans och växthusgasminskning 
  • Riskbedömning i olika skeden 
  • Rapporteringsprocessen

Vi knyter ihop säcken 

  • Hur kan ni samordna uppföljningen, aktivitetsdata och massbalans är väl samma sak? 
  • När det ena regelverket är vagt, dra nytta av det andra
  • Fler ”korskopplingar” i klimatarbetet, t.ex. mot lagen om energikartläggning i stora företag