Som ni alla vet så är det mycket förändringar på gång inom den lagstiftning som styr drift och uppföljning av förbränningsanläggningar, såväl stora som små. Däremot så är det inte några ”snabba puckar” men den som har is i magen kommer att få en hel del spännande nyheter att sätta tänderna i under de kommande åren. Nyheter som också kommer att ställa mer och hårdare krav på förbränningsanläggningar ur ett miljötekniskt perspektiv.
[white_space] Först ut bland nyheterna är troligtvis en omarbetad version av den författning som styr kontinuerlig mätning av kväveoxidutsläpp för NOX-pliktiga anläggningar samt jämförande mätning (för närvarande NFS 2004:6). Den nya versionen, som förväntas träda i kraft 1 januari 2017, innehåller ex. justerade krav kring funktionskontroll av instrument samt utökade krav på upprättande av rutiner.
[white_space] På delad första plats kommer föreskriften om miljörapport (NFS 2006:9) som även den ska omarbetas i en ny författning som gäller från 1 januari 2017. En stor del av förändringarna handlar om att anpassa rapporteringen till krav enligt IED. Ex. kommer den nya författningen att innehålla flera olika bilagor som specificerar vilka värden stora förbränningsanläggningar och anläggningar för förbränning av avfall ska rapportera årligen. Syftet med detta är främst att säkerställa att Sverige kan uppfylla sina krav på rapportering till EU.
[white_space] För de anläggningar som i detta sammanhang kallas för ”medelstora” (1-50 MW) har som vi tidigare meddelat att ett minimidirektiv från EU som reglerar luftutsläpp har trätt i kraft. Under 2017 kommer detta direktiv att implementeras i Sverige som en ny författning. Fördröjningsregler i direktivet medför dock att de nya kraven inte blir gällande för befintliga anläggningar förrän troligtvis 2025 eller 2030. Om ni däremot ligger i startgroparna för att uppföra en ny anläggning inom detta effektintervall finns det anledning att tänka till redan nu så att anläggningen anpassas till de kommande kraven, som ex. med avseende på stoftutsläpp är betydligt hårdare än vi är vana vid.
[white_space] För er som bedriver stora förbränningsanläggningar redogjorde vi i vårt senaste nyhetsbrev för de förändringar som införts i SFS 2013:252, 24-25 §§. Många av er vet också att det ligger en hel bunt med ytterligare förslag på ändringar i SFS 2013:252 och SFS 2013:253 för godkännande hos miljödepartementet. Dessa har dock prioriterats ner och tills vidare måste vi alltså finna oss i att de två förordningarna gäller i sin nuvarande form.
[white_space] Sammanhangets ”cliffhanger” får nog ändå anses vara BAT-slutsatserna för förbränningsanläggningar. När flera av er besökte oss i Västerås tillsammans med Naturvårdsverket i november 2014 var vi nog flera som trodde att det var nära beslut om BAT-slutsatser för stora förbränningsanläggningar, men så var inte fallet. Arbetet är fortfarande i slutfasen och beräknas nu preliminärt att bli klart under 2017. Intressant är att den BAT-slutsats som släpps först kommer att omfatta både stora förbränningsanläggningar och samförbränningsanläggningar, en gruppering som vi inte är så vana vid i Sverige. Avfallsförbrännarna får dock vänta betydligt längre då arbetet med den BAT-slutsatsen inte alls kommit lika långt.
[white_space] Vi håller koll på hur detta utvecklas och vi är självklart alltid sugna på att diskutera vad som komma skall. Slå oss gärna en signal om ni har funderingar kring hur detta kan komma att beröra era anläggningar.